Borås Triathlon och Borås Swimrun 2016

Härom helgen var det dags för Kusttränar att dra på tävling igen. Familjen, som allt som ofta numer består av Henrik, Sanna, Tova, två till fyra cyklar samt två fullpackade träningsväskor, begav sig denna gång mot Borås. Det var dags för Jonas Colting och Colting Event att visa hur en riktig tävlingshelg ska se ut. Borås Triathlon för Sanna på lördagen och Borås Swimrun för Henrik på söndagen.

Sanna var först ut, med enbart en sprint i bagaget var det nu en halv Ironman-distans som väntade vid strandkanten till Öresjö i Almenäs. Efter en natt med riktigt dålig sömn (vi bodde typ i en nattklubb) begav jag mig tidigt mot tävlingsområdet. Henrik och Tova fick sovmorgon. I regn och rusk försökte jag få iordning på min växlingsstation och kämpa för att hålla prylarna torra så gott det gick. Jag vet dock att när det väl är tävling, bryr man sig föga om saker och ting är torra eller blöta. Jag själv kommer ju antagligen inte vara snustorr. Jag gjorde verkligen mitt yttersta för att få i mig lite mat men det är inte lätt när nerverna känner tävlingsspänning. Då kan jag knappt dricka vatten. Lilla familjen hann komma innan start så jag kunde pirra av mig lite, jag hade innan fått utnyttja mina stackars medtävlande. Att man kan vara så nervös och samtidigt tycka det är så roligt…

Simstart Sanna
Simstart Sanna

Starten gick och även om jag valde att starta längre fram än i Sövde blev det en del stök och bök innan jag fann min plats. Måste säga att jag blir förvånad över att så många simmar kors och tvärs när bojen klart och tydligt ligger rakt för över. Det gäller att se upp för dem där armarna. Simningen kändes ändå kanon och jag fick än en gång känna hur min Zone3 Vanquish gjorde sig förtjänt namnet. Upp efter 33 min, 4e dam i min klass. Snabb (?) växling och upp på cykeln. Note to self: Kontrollera hur lång sträckan är mellan växling och cykelstart. Är denna lång och man inte har skorna på pedalerna, spring barfota och ta på skorna innan du hoppar på cykeln.

Varvning Simning
Varvning Simning

Jag visste redan innan jag började cykla att det kommer bli 9 tunga mil. 1100 höjdmeter väntade och eftersom uppförsbackar inte är min starka sida innebar detta 9 långsamma mil. Jag tappade flera placeringar och det var mest bara väldigt tungt i 3 timmar och 40 min. Jag förstod inte alls hur jag skulle lyckas springa 2.1 mil efter att ha haft mjölksyra så länge. Trots detta kunde jag ändå känna att kroppen och benen är snabba på att återhämta sig. Efter den brantaste av backar som man inte ens såg slutet på, tog det inte många tramptag förrän benen kändes starka och pigga igen och jag kunde göra några omkörningar. Tack Sanna för att du har tränat! Ett problem under de här lite längre loppen som jag inte riktigt vet hur folk löser, är behovet av en toalett. Så länge det bara är nummer ett som trycker på känns det ju helt uteslutet att stanna för att lätta. Då jag dessutom efter en förlossning har svårigheter med att knipa för länge fick jag denna dag lösa det genom att helt enkel komma över obehaget med att kissa ner mig. Tre gånger rätt på sadeln blev det. Hur ska man annars göra? Tur i oturen så regnade det denna dag…

Varvning löpning
Varvning löpning

Ut på löpningen med enbart lyckokänslor i kroppen. Cyklingen är över och nu har jag ”bara” 3×7 km kvar i löparskorna. Det blir lättare rent psykiskt om man bryter ner distansen i flera kortare sträckor och tack och lov var det varvbana. 7 km är inte mycket längre än 5 km och 5 km är ju ingenting! Gånger 3. Så. Benen kändes otroligt nog både pigga och glada. Jag hade bestämt att inte gå ut för hårt då jag vet att jag antagligen får betala för det resten av loppet. Detta gjorde att jag kunde hålla ett jämt, för mig helt klart godkänt, tempo det första varvet för att sedan öka de två sista. Men såhär i efterhand hade jag kunnat trycka på mer under löpningen, jag var inte riktigt så slut som jag mycket väl hade kunnat vara. Feg men smart? Jag hamnade tillslut på en fjärde plats i min klass med bara irriterande 2,5 min upp till trean. Tack och bock tänkte jag. Nu ska jag vara hög på endorfiner resten av kvällen och äta!

Välförtjänt kram efter målgång
Välförtjänt kram av Colting himself efter målgång

 

På söndagen hann vi med en gemensam frukost innan vi begav oss till Almenäs och vårt häng för helgen. Det var Henriks tur att få springa och simma av sig. Även för honom väntade några tunga höjdmeter.

När vi åter var framme i Almenäs ringde min partner för dagen, Jonas Wassdahl, och hade lite problem med att hitta rätt. Efter lite guidning lyckades han ta sig till parkeringen. Jag hade egentligen inte tänkt springa Borås Swimrun men suget blev för stort när Sanna bestämde sig för att åka upp och köra triathlon. Då ingen i min ”ordinarie” swimrunkrets verkade kunna denna helg fick jag tag på Jonas som inte var sen att tacka Ja.

Laget för dagen
Laget för dagen

Vi hade aldrig träffats förr och våra första steg ihop blev på ett av Sveriges tuffaste och mest brutala swimrunlopp. Vi bestämde innan att vi skulle springa och simma med lina mellan oss och att Jonas skulle vara loket och jag lasten. Jag var ganska nervös då jag inte kört ett enda swimrunpass ännu utan skulle starta säsongen med en tävling. Men när väl starten gick och vi rusade iväg likt kor på kosläpp så släppte all nervositet och det kändes som att det är det här man är född för. Den första löpsträckan är verkligen brutal och går i princip bara uppför i ca 1.5km.

Start Swimrun
Start Swimrun

Just då och där funderade jag lite om jag verkligen skulle klara av ett så här tufft lopp då backlöpning inte brukar vara min starka sida. Väl framme vid första vattenpassagen kändes benen verkligen sega och det var en lättnad att hoppa i plurret. Sen fortsatte loppet ungefär likadant. Varje löpning kändes som att det bara gick rakt uppåt och det var underbart att få hoppa i vattnet och ”vila” lite. Efter ca 1 timmes tävlande frågade jag Jonas hur han trodde vi låg till. Vi kom då fram till att vi kanske låg någonstans mellan 10-15 plats. Strax därefter fick vi en mellantid och hörde då att vi låg på plats 11. Det tände verkligen något inom mig och jag blev oerhört glad då jag tyckte att en 11:e plats verkligen var bra. Efter det kändes klättringarna plötsligt inte lika jobbiga längre och jag började inse att det kunde bli en riktigt bra dag. Vi tappade en placering på en lite längre löpning men jag tyckte ändå att bara vi kan komma topp 15 har vi lyckats fint. När vi kom fram till den längsta simsträckan hade vädret börjat bli sämre och det hade blivit aningen kallare och kallare för varje simning.

 

Här väntade nu ca 1300 m i något som kan liknas vid ett stormande hav trots att simningen skulle ske i en insjö. Vågorna verkligen slungade oss fram och tillbaka och navigeringen blev väldigt svår. Jag som låg bakom Jonas såg inte speciellt mycket men märkte att vi simmade om ett lag. Kul tänkte jag, åter på plats 11. När vi väl siktade land hamnade vi ca 100 m snett mitt i en djungel av vass. Fan också tänkte jag, nu tappar vi säkert laget vi precis passerat. Men väl uppe så började vi åter springa och fick då höra att vi helt plötsligt låg på plats 7! Vi hade alltså lyckats simma om hela 5 lag ute på det stormande havet (Öresjö). Vilken energi vi fick! Trots att vi var rejält nerkylda tyckte jag vi kunde springa på i en helt ok takt. Vi blev sedan omsprungna av ett lag som vi sedan simmade om och så höll vi på sådär tills laget på näst sista löpsträckan drog ifrån oss så pass att vi inte lyckades komma ikapp i vattnet. De sista sträckorna var rejält kalla, men vad gör väl det när vi var på väg mot en fin topp 10 placering. Vi springer in i mål som lag nr 8 på tiden 4t 42m 42s.

Målgång Swimrun
Målgång Swimrun

Jag är verkligen nöjd med loppet och stort tack till Jonas om ställde upp med så kort varsel.

Detta var även första provet för årets Swimrunsko från Merrell – All Out Crush Light. Den funkade verkligen kanon i Borås tuffa terräng.

Ni som är i Karlskrona till helgen 2/7 passa på att kolla in Merrells utbud då Merrell själva är på plats.

All Out Crush Light
All Out Crush Light

 

På lördag väntar Kustjagaren i Karlskrona där vi äntligen kommer tävla ihop som ett lag igen. Det kommer bli sjukt roligt. Ta er dit!

Vill ni se fler bilder från tävlingarna finns det här.